koncentrationsstörning?
rubriken? osäker på hur det stavas men jag tänkte skriva lite om min
sjukdom ADHD vet inte ens om man kallar det sjukdom men som rubriken
koncentrationssvårigheter..
många frågar mig om hur det är att ha det?
jag mår dåligt över att ha det eftersom
jag får utbrott HELA tiden och blir arg för minsta lilla
och kan inte förstå varför jag beter mig som jag gör..
för ungefär 1 år sen gick jag med på att göra en adhd utredning,
då jag fick gå till barn & ungdoms psyk
fick träffa en kurator & läkare
gjorde massa tester & fick svara på frågor.
det tog ganska lång tid för dom att sammanställa allt
men efter ett halv år ungefär kom dom fram till att jag
har en ganska kraftig adhd.
dom började medicinera mig på engång med concerta.
när jag tog medicinen blev jag en helt annan människa..
har aldrig trott på att piller kan hjälpa en
men jag vart helt chockad av resultatet.
från att vara den hyperaktiva tjejen med massor av energi
& alltid behövde något att göra och aldrig kunde sitta still eller vara koncentrerad
till den lugna stillsamma tjejen som nu kan sitta still & vara tyst på
exempel lektionerna,
jag lyssnar & tar till mig mer av vad folk i min omgivning säger.
jag bråkar inte lika mycket med vänner & familjen
och jag tar mer ansvar för mig själv..
innan medicinen
prata jag under hela lektionerna & koncenterar mig inte överhuvudtaget
jag störde mina klasskompisar, och om läraren sa till mig vart jag arg.
såfort någon sa emot mig så vart jag sur för minsta lilla,
jag kunde inte diskutera saker utan att alltid ha en anledning till att bli sur
jag pratade heeeela tiden, avbröt folk när dom berättade saker,
jag ville ALLTID ha rätt om saker & ting,
men om någon sa åt mig att det var fel så vart jag förbannad
ville hela tiden ha uppmärksamhet från både vänner,lärare & familjen
jag gjorde allt för att få den uppmärksamheten också!
ibland slutade det med att jag slog sönder saker både hemma & ute
slog sönder mina knogar med jämna mellanrum när jag var arg,
allt var kaos såfort någon stallde krav på mig så vart jag sur & lyssnade inte alls.
lyssnade aldrig på mina föräldrars regler om utetider alkohol & såna saker
hade jag bestämt mig för en sak så var det bara det som gällde!
jag skötte inte skolan, sov hela dagarna istället
nu när jag fått medicin
så jag kan lugnt & sansat sitta & ha ett samtal med mina föräldrar,lärare & vänner
jag lyssnar mer på vad folk säger & pratar inte lika mycket (även om jag fortfarande pratar mycket)
skolan började fungera på engång, jag koncentrerar mig mer & stör inte kompisarna längre.
jag tar till mig av vad lärarna säger & lyssnar på mina föräldrars krav & regler.
jag hamnar inte lika ofta i konflikter & slagsmål,
dom flesta i min omgivning har sett en stor skillnad som till & med jag känner av själv.
visst att småsaker fortfarande kan göra mig förbannad
men inte lika mycket som när jag inte tagit min medicin.
min läkare berättade att när jag började äta medicinen så skulle saker jag inte tänkt
på innan börja komma upp, så som tankar om min brors död & sorgen jag inte sörjt ordentligt.
det märktes oxå ganska snabbt då jag på kvällarna kunde få en slags panikkänsla i kroppen
jag fick svårt att andas & hjärtat slog jätte fort..
då började jag tänka på min brors död hur allt gått till
kunde/kan sitta flera timmar i sängen & bara gråta...
fick dödstankar, typ som vad händer efter döden?
då tanken JAG VILL VERKLIGEN INTE DÖ slog mig ett fler tal gånger.
vilket gjorde att ångestattackerna vart ännu värre.
dom kom allt oftare,
men nu idag har dom lugnat ner sig,
kommer då & då men absolut inte lika ofta som i början..
medicinen hade oxå ännu fler negativa effekter
efter jag har haft ett utbrott så får jag ångest
och mår dåligt över att jag exempel
skrikit dumma saker till föräldrar osv...
då jag tappa hungerkänslan
kan gå hela dagar innan min mage kurrar en ända gång
ibland till & med 2 dagar.
jag vet att jag måste äta iallafall men om min mage inte kurrat
så kunde jag inte äta.
jag mådde illa när jag åt fick kväljningar så då sket jag i maten..
men på kvällen när medicinen som sitter i ungefär 10 timmar
sluta värka då kan jag äta... oftast iallafall.
men eftersom jag inte får i mig maten jag behöver på dagarna
så går jag istället & är yr, hjärtklappningar & mår jätte illa
det får mig ju knappast att må bättre men jag kan verkligen inte äta.
läkaren sa att det va en vanesak men nu har det gått ett fler tal månader
& samma visa varje gång.
får väl se med tiden.
kan inte sova på nätterna förens typ 4-5 på morgonen när jag ska upp vid typ 08.00
så fick utskrivna sömnpiller också och dom funkar jätte bra!
kommer inte på så mycket mer att skriva.
men nu vet ni lite iaf :)
sjukdom ADHD vet inte ens om man kallar det sjukdom men som rubriken
koncentrationssvårigheter..
många frågar mig om hur det är att ha det?
jag mår dåligt över att ha det eftersom
jag får utbrott HELA tiden och blir arg för minsta lilla
och kan inte förstå varför jag beter mig som jag gör..
för ungefär 1 år sen gick jag med på att göra en adhd utredning,
då jag fick gå till barn & ungdoms psyk
fick träffa en kurator & läkare
gjorde massa tester & fick svara på frågor.
det tog ganska lång tid för dom att sammanställa allt
men efter ett halv år ungefär kom dom fram till att jag
har en ganska kraftig adhd.
dom började medicinera mig på engång med concerta.
när jag tog medicinen blev jag en helt annan människa..
har aldrig trott på att piller kan hjälpa en
men jag vart helt chockad av resultatet.
från att vara den hyperaktiva tjejen med massor av energi
& alltid behövde något att göra och aldrig kunde sitta still eller vara koncentrerad
till den lugna stillsamma tjejen som nu kan sitta still & vara tyst på
exempel lektionerna,
jag lyssnar & tar till mig mer av vad folk i min omgivning säger.
jag bråkar inte lika mycket med vänner & familjen
och jag tar mer ansvar för mig själv..
innan medicinen
prata jag under hela lektionerna & koncenterar mig inte överhuvudtaget
jag störde mina klasskompisar, och om läraren sa till mig vart jag arg.
såfort någon sa emot mig så vart jag sur för minsta lilla,
jag kunde inte diskutera saker utan att alltid ha en anledning till att bli sur
jag pratade heeeela tiden, avbröt folk när dom berättade saker,
jag ville ALLTID ha rätt om saker & ting,
men om någon sa åt mig att det var fel så vart jag förbannad
ville hela tiden ha uppmärksamhet från både vänner,lärare & familjen
jag gjorde allt för att få den uppmärksamheten också!
ibland slutade det med att jag slog sönder saker både hemma & ute
slog sönder mina knogar med jämna mellanrum när jag var arg,
allt var kaos såfort någon stallde krav på mig så vart jag sur & lyssnade inte alls.
lyssnade aldrig på mina föräldrars regler om utetider alkohol & såna saker
hade jag bestämt mig för en sak så var det bara det som gällde!
jag skötte inte skolan, sov hela dagarna istället
nu när jag fått medicin
så jag kan lugnt & sansat sitta & ha ett samtal med mina föräldrar,lärare & vänner
jag lyssnar mer på vad folk säger & pratar inte lika mycket (även om jag fortfarande pratar mycket)
skolan började fungera på engång, jag koncentrerar mig mer & stör inte kompisarna längre.
jag tar till mig av vad lärarna säger & lyssnar på mina föräldrars krav & regler.
jag hamnar inte lika ofta i konflikter & slagsmål,
dom flesta i min omgivning har sett en stor skillnad som till & med jag känner av själv.
visst att småsaker fortfarande kan göra mig förbannad
men inte lika mycket som när jag inte tagit min medicin.
min läkare berättade att när jag började äta medicinen så skulle saker jag inte tänkt
på innan börja komma upp, så som tankar om min brors död & sorgen jag inte sörjt ordentligt.
det märktes oxå ganska snabbt då jag på kvällarna kunde få en slags panikkänsla i kroppen
jag fick svårt att andas & hjärtat slog jätte fort..
då började jag tänka på min brors död hur allt gått till
kunde/kan sitta flera timmar i sängen & bara gråta...
fick dödstankar, typ som vad händer efter döden?
då tanken JAG VILL VERKLIGEN INTE DÖ slog mig ett fler tal gånger.
vilket gjorde att ångestattackerna vart ännu värre.
dom kom allt oftare,
men nu idag har dom lugnat ner sig,
kommer då & då men absolut inte lika ofta som i början..
medicinen hade oxå ännu fler negativa effekter
efter jag har haft ett utbrott så får jag ångest
och mår dåligt över att jag exempel
skrikit dumma saker till föräldrar osv...
då jag tappa hungerkänslan
kan gå hela dagar innan min mage kurrar en ända gång
ibland till & med 2 dagar.
jag vet att jag måste äta iallafall men om min mage inte kurrat
så kunde jag inte äta.
jag mådde illa när jag åt fick kväljningar så då sket jag i maten..
men på kvällen när medicinen som sitter i ungefär 10 timmar
sluta värka då kan jag äta... oftast iallafall.
men eftersom jag inte får i mig maten jag behöver på dagarna
så går jag istället & är yr, hjärtklappningar & mår jätte illa
det får mig ju knappast att må bättre men jag kan verkligen inte äta.
läkaren sa att det va en vanesak men nu har det gått ett fler tal månader
& samma visa varje gång.
får väl se med tiden.
kan inte sova på nätterna förens typ 4-5 på morgonen när jag ska upp vid typ 08.00
så fick utskrivna sömnpiller också och dom funkar jätte bra!
kommer inte på så mycket mer att skriva.
men nu vet ni lite iaf :)
Kommentarer
Postat av: Sara
Visste inte ens att du hade det.. :/
Men ville i alla fall säga att jag läser din blogg nästan varje dag, från en vecka sen =)
Trackback